Gud I Mina Unga Dagar


Gud, i mina unga dagar
Lär mig alltid tjäna dig,
Att jag gör, hvad dig behagar,
städse går på lifvets stig!
Lär mig bygga all min ro
På din nåd och Kristi tro,
Så att, hvad mig än må hända,
Intet kan mig från dig vända!

O, hur kan jag nånsin löna
Moders kärlek, faders vård,
All den huldhet, jag fått röna
I min lugna barndoms gård!
Men dock mycket mera än,
Fader uti himmelen,
Mig du älskat, mig du hägnat
Och med dina gåfvor fägnat.

Därför jag, o Gud, dig beder:
Lär mig först att älska dig!
Gif och nåd, att jag bereder
Fröjd åt dem, som vårdat mig,
At föräldrar, lära re!
Värdes ock mig krafter ge
Att i handling tack hembära
At min barndoms kyrka kära!

Fåglaran med glädje sjunga
I den klara, mogonväkt;
Liljorna på marken gunga,
Lifvade af vårens fläkt.
Låt ock mig till ditt behag
Ägna dig min lefnadsdag!
Skänk den sanna lefnadsfröjden,
Helga den med ljus från höjden!

Som det gröna träd i skogen
Växer friskt i sommarregn,
Låt mig växa, ren och trogen,
I ditt hulda fadershägn!
Vänd allt orent bort från mig,
Låt mig hafva rot i dig
Och mig hålla vid det ena,
Dig att älska, frukta, tjäna!