Vaart Land Vaart Land Vaart Fosterland


Vårt land, vårt land, vårt fosterland,
Ljud högt, o dyra ord!
Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
Ej sänks en dal, ej sköljs in strand,
Mer älskad än vår bygd i Nord,
Än våra fäders jord.

Vi älska våra strömmars brus
Och våra bäckars språng,
Den mörka skogens dystra sus,
Vår stjärnenatt, vårt sommarljus,
Allt, allt, hvad här som syn som sång
Vart hjärta rört en gång.

Din blomning, sluten än i knopp,
Skall mogna ur sitt tvång;
Se ur vår kärlek skall gå opp
Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp,
Och högre klinga skall en gång
Vår fosterländska sång.